FRÅGA MIG OM HON LEVER
Precis fått lyssna på Silvana Imams sommarprat. Har längtat efter den här dagen hela sommaren. Jag älskar henne. Hon är en så himla inspirerande person. Hon lyckades verkligen få mig att känna så mycket. När hon pratade om när journalister frågar om hon kan ge några peppande ord till människor som flyr för sina liv och hon pratar om sin kusin. Efter orden ”fråga mig om hon överlevde” kom tårarna.
”Att prata om människor på flykt har blivit en klyscha. Men Rachas liv är ingen klyscha för mig. För mig kommer hon aldrig att vara en pinne i statistiken.” ….
… ”Jag lever med en konstant skuldkänsla inför Rascha, och alla mina släktingar jag har som är på flykt. För jag vet att det kunde varit jag. Det har skett flera gånger att journalister ber mig om peppande ord till folk som är på flykt eller drabbats av hatbrott, och när jag får frågor om flyktingpolitiken går jag SÖNDER. Allt jag ser framför mig är min kusin Rascha, i den där gummibåten. Och jag säger något i stil med det är svårt, jag vet inte. Journalisten fyller i kanske något i stil med fortsätt kämpa, ge inte upp, ni är inte ensamma. Hur tror ni att de drabbade familjerna reagerar på att vi endast bryr oss när något hemskt händer? När deras barn dör och visas upp för oss i armarna på en gränspolis? Är det kostnaden för västvärldens empati? Vänskap i form av ett vitt hudfärgat plåster. Så NEJ, jag har inga kraftfulla citat till dig som bara bryr dig för dagen. Kom till mig innan skadan är skedd. Innan min och Susannas favoritkusin Rascha riskerade sitt och sina två barns liv i en gummibåt på medelhavet i tre dagar och tre nätter. Fråga mig om hon överlevde.”
– Silvana Imam i sommar i P1.
Och när hon pratar om att vara HBTQ. ”Ärligt, sluta döda oss”.
”Jag känner totalt mörker. Människorna som blev mördade i Orlando är folk som har krigat för rätten till att leva. Den orubbliga rätten att bestämma över sin egen kärlek. Folk som har lärt sig att skydda sig. Inte gå hem själva i natten, ha mobilen nära till hands . Folk som har blivit trakasserade och som har lärt sig att de är hatade av samhället. Men som ändå hittat en plats att gemensamt vistas på, en plats där de är älskade. 49 stycken superhjältar. Vi kommer från en härdad kultur, och jag hatar när folk ska romantisera det. Det är inte fett att dö för den du är. Du ska inte behöva göra det. Du ska inte behöva kriga och kämpa, och kriga och kämpa, och kriga och kämpa för rätten att vara du, att gå på gatan i de kläder du vill. Det är inte fett! Jag är trött på det här narrativet. Ärligt, sluta döda oss.”
-Silvana Imam i sommar i P1.
Hela pratet.